Resultat

Sjösättning

Med stor spänning och förväntan lyfte kranbilen båten i vattnet. Det första som hände när jag skulle åka iväg till folkets jubel (nåja) var att ena motorn gick baklänges, vilket för trefasmotorer som dessa är ett tydligt tecken på att två faser måste vara omkastade.

Kontakterna till ena motorn var märkta med både bokstäver och färger: U-gul, V-grön & W-blå och kontakterna där de ska anslutas är märkta med bokstäverna: U, V & W. Väldigt pedagogiskt!

Kontakterna till andra motorn var märkta med samma färger men bara den gula hade en bokstav dvs: U-gul, grön, blå.

Jag hade förutsatt att bokstäverna "ramlat bort" på de två sista kablarna och anslutit dessa i samma färg-ordning som på första motorn. Tydligen så var det inte bara bokstäverna som saknades, färgerna stämde inte heller men efter att jag bytt plats på grön och blå gick även den motorn åt rätt håll.

En fantastisk upplevelse

Att ge sig ut på havet överträffade våra högt ställda förväntningar. Det hörs absolut ingenting från motorerna vid normal marschfart, om en mygga ska komma undan med att släppa lite väder krävs det nog en smygare. Det enda man kan höra är vattnet mot skrovet, helt fantastiskt!

Drar man på fullt hörs det lite motorljud, speciellt om man backar i full fart men det är fortfarande väldigt tyst och går inte på något sätt att jämföra med hur det lät tidigare.

En nästan overklig känsla att vi kunde sitta och prata i normal samtalston under hela färden och dessutom helt utan luktande avgaser.

Att styra båten enbart genom att reglera farten på de två motorerna fungerar bra. Vi har inte varit ute i grövre sjö ännu men har än så länge inte sett något egentligt behov av att använda rodret jag monterat men av gammal vana är det ju självklart enklare att vrida på ratten och har man lagt ner en massa jobb på att bygga ett roder måste man ju nästan använda det också.

En sak jag var lite orolig för är "ormandet". Denna typ av V-skrov är ofta förknippat med att båten ormar sig fram i låga hastigheter. Man brukar kunna läsa om diverse knep för att komma runt detta som att byta till en 4-bladig propeller eller att fälla ner ena eller båda trimplanen maximalt.

Jag vet inte om det beror på att vi nu har två propellrar, propellrarnas placering eller något annat men ormandet är nu som bortblåst! Båten går efter ombyggnaden rakt och fint i alla hastigheter. Det fanns med andra ord ingen anledning till oro, ormen är död!

Förbrukning

De vanligaste frågorna man får beträffande eldrift av en båt är hur fort den går, hur långt man kommer och hur länge man kan åka. Det sistnämnda är en tydlig skillnad mellan bilar och båtar. Ingen har väl någonsin frågat hur länge man kan köra på en laddning i en elbil eller hur många Wh den drar itimmen. Jag ser denna fråga lite som en bekräftelse på att det ofta är själva resan på sjön som är det viktiga, inte alltid hur långt man kommer eller hur fort man kommer fram.

Även här blev resultatet över förväntan. Det var svårt att gissa hur mycket el en båt av den här typen skulle dra eftersom det inte är en båttyp som brukar el-konverteras. Segelbåtar, snipor och mindre öppna motorbåtar med utombordare är mycket vanligare.

De tester jag gjort hitintills är baserade på den elförbrukning som dual-controllern visar för respektive motor och den energimängd som batteritillverkarna har angivit. Jag tänker även göra mer tester med verklig räckvidd men det blir nog inte förrän nästa säsong.

Normal marschfart ligger numera mellan 4-5kn. Båten går visserligen att maxa i drygt 6kn men elförbrukningen ökar som synes i tabellen nedan markant när man passerat 5kn. Man kan även dra slutsatsen att vi hade klarat oss utmärkt med de mindre POD 3.0 på 3kW eftersom vi troligtvis ändå aldrig kommer att använda mer än 3kW per motor (6kW totalt).

Förbrukning, räckvidd och max körtid vid olika hastigheter:

Kostnad

En annan vanlig fråga är hur mycket det kostar att elkonvertera och det kostar en slant men man får ju även ta med att man kan spara en del på bränslekostnaden även om man aldrig kan räkna med att tjäna in hela beloppet.

Materialkostnaden för konverteringen slutade på totalt runt 135 000kr och hade jag valt att använda eProulsions egna batterier hade det som nämnts på batterisidan kostat ca 100 000kr ytterliggare.

Det finns självklart billigare alternativ som att behålla drevet och montera en enklare elmotor med lagom utväxling inne i båten i stället för att använda POD:ar, men som nämnts på eldrift sidan uppfyllde inte den lösningen hela kravspecifikationen.

Att angöra en brygga

Vi har en båtplats där det är väldigt trångt mellan byggorna så att man måste svänga in på båtplatsen och till skillnad mot de flesta av våra brygg-grannar har vi inte fuskat och satt dit en bogpropeller 😉

Att lägga till vid båtplatsen första gången med två motorer som inte går att vrida kändes väldigt ovant och rodret har nästan ingen inverkan alls i den låga fart som då är aktuell eftersom rodret inte sitter bakom propellrarna utan mitt i mellan.

Dock märkte man på en gång att de dubbla motorerna erbjuder en helt annan nivå av manövrerbarhet än vad det gamla drevet gjorde och efter ett tag när man vant sig med den nya styrningen så är det enklare att manövrera i trånga utrymmen och lägga till än vad det varit med drevet.

Manövreringen när man lägger till har en inlärnignskurva eftersom båten numera beter sig mer som en eka eller kanot, dvs man styr genom att ro snabbare på ena sidan och vill man vrida båten ror man frammåt på ena sidan och bakåt på andra men det har gått bättre och bättre och att lägga till och sista gångerna faktiskt till och med riktigt bra.

Om en motor skulle vara obrukbar som beskrivs nedan är det däremot omöjligt att lägga till på våran plats, så det har blivit en del bryggsegling den här sommaren.

Kvalitet och service

Om någonting verkar för bra för att vara sant...

Styrenheterna (Controller module) verkar vara den svagaste punkten i dessa system. När jag startade dessa första gångerna fick jag ofta problem med att de inte gick igång ordentligt trots att ingående spänning låg stadigt på 52,7V. Detta märkte man genom att den bara ger ifrån sig ett pip vid uppstart i stället för som normalt två, sedan funkar kommunikationen mellan controller och styrenhet men motorerna reagerar inte när man rör reglagen.

Efter ett tag började den ena fungera bra och den andra slutade fungera helt oavsett hur många gånger jag försökte starta om den. Jag övervägde då att kräva att få båda utbytta eftersom 33 års erfarenhet från IT branschen har lärt mig att hårdvarufel på elektronikprylar som verkar laga sig själva sällan förblir "lagade" någon längre tid.

Men jag antog att det skulle vara svårt att få den nu fungerande styrenheten utbytt så jag begärde bara att få den nu ej fungerande bytt. Servicen för eProdulsion i Sverige lämnar väldigt mycket i övrigt att önska. Det tog över tre veckor och mycket tjat via både mail och telefon att få den trasiga styrenheten utbytt!

Ett problem med supporten är att återförsäljarna själva inte sköter garanti ärenden men man måste ändå rapportera dessa via dem. Återförsäljaren kontaktar sedan distributören KGK Motor som i sin tur kontaktar ePropulsion. Så ärendena går alltså i 3 steg. Man får i princip ingen återkoppling alls och allt går fruktansvärt långsamt!

Distributören KGK Motor nämner vad jag kan se inget på deras hemsida om eProdulsion och har de något telefonnummer som man kan kontakta dem direkt på så har de lyckats dölja det väl. De verkar inte heller ha några reservdelar i Sverige, så att beställa saker går fort men att få något utbytt går ohyggligt långsamt.

Att ett företag som ansvarar för garantier av komponenter till fritidsbåtar dessutom har semesterstängt (eller åtminstonde ingen på plats som kan göra något) den tid på året när behovet av deras tjänster är som störst gör ju knappast saken bättre. Kan inte se det som något annat än ett tecken på för dålig konkurens på denna marknad att den typen av företag ens kan finnas kvar.

Efter att båten sjösatts och legat i några veckor fick jag bekräftat att jag borde ha följt min första instinkt och krävt att få bägge styrenheterna utbytta, för då gick den andra styrenheten som jag alltså inte hade bytt också sönder. Jag kan ha fel men jag tyckte jag kände en svag doft av misslyckat elektronikexpriment när jag öppnade luckan till motorrummet efter att den gått sönder.

Efter ungefär en månads! tjat fick jag till slut skicka in den andra enheten till återförsäljaren så att de kunde byta kretskortet i den andra modulen och efter ytterliggare en vecka fick jag slutligen tillbaka den lagade modulen. Modulen är nu bytt och båda motorerna har sedan dess fungerat felfritt.

Slutomdöme

Jag kan varmt rekommendera en elkonvertering om man inte känner ett stort behov av att åka fort. Det är en helt fantastik känsla att glida runt helt ljudlöst i skärgården dessutom till en väldigt låg "bränslekostnad" men med tanke på att ett av huvudmålen med konverteringen var just "bekymmerslösheten" kan jag i dagsläget inte rekommendera just ePropulsion. Hur nöjd jag än är med slutresultatet så kan man inte bortse från det faktum att tveksam produktkvalitet i kombination med usel garantiservice inte är en bra kombination. Så i dagsläget skulle jag nog rekommendera att kolla upp andra fabrikat.

Förhoppningsvis var det en dålig serie som mina controller modules kom ifrån, det var bara sista siffran i serienummret som skilde mellan dessa men jag har inte fått någon återkoppling alls om vad problemet var trots att jag efterfrågat detta och det har nu gått någon månad sedan dessa returnerades. Den enda info jag fått är att kretskorten de bytte till har ett nyare versionsnummer.

Utbytesdelarna vi till slut fick har inte uppvisat några tendenser till de fel som de ursprungliga modulerna hade och jag hoppas och tror att dessa kommer visa sig fungera felfritt fortsättningsvis. Skulle motorerna fungera felfritt i några år kommer jag säkert att få förtroende för produktkvaliteten igen men om jag någonsin kommer att få förtroende för servicen ställer jag mig mer tveksam till.